Rallylydnads tävling & Viltspårskurs

Keiko
Keiko

I Söndags morse gav jag mig och hundarna iväg till Norsborgs lokala kennelklubb. Tävling och debut i fortsättningsklass stod på schemat.
När vi kom dit fick jag reda på att vi var reserver och vi skulle få vänta en stund för att veta om vi överhuvudtaget skulle få tävla.. Hade jag tittat ordentligt på SBKs hemsida hade jag sett det. Men åh andra sidan eftersom jag jobbade kväll på fredagen hade jag nog inte åkt då. Men nu hade vi turen och kom med. Vi fick starta sist, men det passade mig bra då jag även hade med Siri och tanken var att hon skulle få ett träningspass i tävlingsmiljö och även bara få komma ut och vara, utan att göra.
Tidigare tävlingar har jag fått ganska mycket avdrag för att mina fötter har fladdrat iväg. I rallyn är det viktigt hur föraren placerar sina fötter vid skyltarna. Det kändes väldigt bra när vi startade, jag var i bra kontroll och min uppgift för dagen var att vara tydlig mot Keiko och inte i nervositet viska fram vad han skulle göra. Vid spiralen kändes det som om vi hamnade långt ifrån konerna, här är avståndet till konen också jätte viktig. Keiko är ju ganska stor och banan var på ett ganska litet utrymme. Tyvärr lyckades han med sin kropp slå till en skylt vilket ger -3 poäng. Jag tänker inte gå in mer på regler och annat om rallyn, men läs mer på SBK där står allt man behöver veta.
Det var en mycket bra arrangerad tävling, tydlig information, inte en massa väntande. De uppdaterade regelbundet resultaten, trotts att jag startade sist satt ändå mitt resultat uppe på tavlan innan prisutdelning. Vi fick fina 87 poäng, utöver de -3 poäng så visade det sig att Keiko inte hade suttit ner vid en skylt.. Jag måste lära mig att slänga bak ett öga på hans rumpa.. Vet när han blir ivrig så kan han göra så. Men mitt mål var ett godkänt resultat och att INTE ha samma avdrag som vi haft tidigare samt att inte få en attityds förändring när vi gick in på plan. Lyckades bra med mina mål. Har i ärlighetens namn inte tränat så mycket den senaste tiden men Keiko och jag känner varandra så väl.
Lördag kvällen innebar lite extra jobb på Almåsa kursgård, alltid lika kul att åka dit, vi (personalen) har så himla roligt ihop och man vet garanterat att man får sig ett gott skratt på jobbet.
I morse styrde vi kosan mot Ekerö och Adelsö för viltspårskurs med Siri, Keiko fick också följa med. Siri har spårat två ggr tidigare, en gång som väldigt unghund och en annan gång när hon fick gå ett av Keikos spår, den sist nämnad gången bröt jag då hon låg som en spottloska i spåret.. Jag är dock van att spåra med Keiko, vilket hjälpte oss i dag. Först ville kursledarna att vi skulle gå ett motivationsspår.. Här fick jag ett perfekt tillfälle att träna på att kliva fram och säga hur jag ville ha det.

En parantes är att jag var på en föreläsning med Heléne Lindström i tisdags där vi pratade om att ta tillfällen i akt att träna på den mentala biten ;)

Tanken de hade var att hundarna skulle vara motiverade att spåra, hos min hund är det knappast motivationen som saknas.. I alla fall de ville att de skulle hålla i våra hundar och vi skulle gå iväg och lägga ut antingen leksaker, dummisar, blod och dra klöv så skulle vi gå tillbaka och hämta hunden och sedan gå spåret. Jag sa till instruktören att jag önskade ett annat upplägg då jag känner min hund och vet att motivationen redan finns där. Så snälla läraren traskade ut i skogen med blod och klöv medan jag stod kvar med Siri på vägen.. Och jobbade med lugn.. Summan av kardemumman var att hon hade stenkoll på vad hon skulle göra, men det gick lite fort. Klöven var intressant men hon ville hellre fortsätta spåra.. min lilla tjej <3 Sedan fick vi alla lägga ett riktigt viltspår åt varandra. Siri fick ett ganska kort spår, typ 50 meter, max. När vi gick det spåret hade vi tre personer som följde med vilket hon hade stora funderingar på vad tusan de var tvungen att följa med oss för. Jag läste Siri ganska bra och hon visade ganska tydligt när hon "tappade" spåret. Vid spår slutet visade hon ganska tydligt att hon var långt ifrån klar. Hon tittade på mig som om, vad var det här för töntigt bebis spår matte, jag vill ha mer!
Fröken sa efteråt att hon måste få svårare spår och tom ev blod uppehåll, dvs en sträcka där man inte droppar blod alls.
På vägen hem från Ekerö tog vi färjan hem, men det visade sig ta ungefär lika lång tid som att åka runt allt. Nästa vecka är det kurstillfälle två, ska bli super skoj.
Men innan dess är det en ny arbetsvecka som ligger framför oss. Det jag även ser fram mot är jakt träning hos Eva Söderström-Thorén på onsdag! 

Nu slänger vi oss i soffan med ost och kex, tjing!
Allt gott!

-save the dog-

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • filippa » Rätt fokus!:  ”Hej. satt och googlade på ett "problem" som min hund har och så kom jag in här. ..”

  • farmormormor » Rätt fokus!:  ”<3”

  • Lotta » Kaninmage:  ”Har också alltid kaninmage i frysen i fall min hund skulle få diarré, reser jag ..”

  • Jeanette » "Gulliga" saker:  ”Man kanske inte alltid behöver göra saker så krångliga? "Gulligt" vet jag inte o..”

  • katarina Nybjörk » Vill du vara med i ett forskningsprojekt?:  ”Vill gärna vara med i projektet”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-