Judging a person does not define who they are.

It defines who you are.

-Unknown-

2013 > 06

Kan inte låta bli att uppdatera bloggen när tid finns.. Även fast planen var att bara vara denna vecka, ja ja :) Nu är vi på landet i alla fall, med landet menar jag min pappas sommarställe, min oas, jag njuter av att vara här!
I går hade vi en skön och stillsam dag, då regnet vräkte ner. Först på em lättade regnet och vi gav oss iväg på en långpromenad och upptäckte massor av nya promenad vägar och stötte bla på en räv, hittade en fin gul kantarell, mötte kossor, plockade smultron och badade. Hann även med att träna båda hundarna ett ganska kort pass. Keiko ska ju tävla nästa vecka och jag kan inte skyltarna i den nya klassen... Vi tävlar i rallylydnad och är numera uppflyttade till fortsättningsklass, spännande.
Nu verkar äntligen solen komma så vi ska snart ut igen och upptäcka nya vägar och gå och bada, ja hundarna i alla fall. Jag är fortfarande förkyld, fast på bättringsvägen, och vill inte att skräpet kommer tillbaka.
Jag går ofta och funderar på vad jag skulle kunna blogga om och dagens ämne känns högaktuellt, både ur hundträningsperspektiv och ur människoperspektiv, fast på helt olika sätt..
 När jag tränar mina hundar vill jag att de ska ha en förväntan på vad som komma skall, inte bara en förväntan på en eventuellt kommande belöning utan också på vad vi ska hitta på för roligt moment/övning/tricks eller vad vi nu ska kalla det för. Lite som -vad ska tanten hitta på nu då-. Jag vill gärna se "det" i deras ögon och när vi tillsammans gör det vi ska på rätt sätt så kommer det en bekräftelse, från mig iform av en belöning, på att -det var det här tanten ville att du skulle göra- och ett -ahaaaa- hos mina hundar -jag förstår, häftigt-. Utan den glöden saknas något i hela träningen.
I lydnaden har jag ett ord ofta i kombo med en rörelse för att informera Siri om att -detta är nästa moment-, så hon vet vad hon skall göra, minnesbilden påminner henne om vilket moment som kommer härnäst. Så när väl kommandot väl kommer ska hon kunna utföra momentet utan att behöva tänka. I rallyn fungerar inte det eftersom man hela tiden följer en bana och har inga naturliga pauser mellan momenten.
Därför gillar jag förväntan och bekräftelse i min hundträning. Anser att det är en bra grund till lyckad träning.
Men då till det andra perspektivet, människan. Ofta har vi en förväntan på andra människor, som vi är i relation med, antingen som vänner eller släkt eller partner. Vad har vi då för förväntan på dessa människor runt oss, utifrån min erfarenhet, en ganska hög förväntan och ett enormt bekräftelsebehov och det är väl egentligen inge fel i det, eller är de det? Det stora problemet är oftast att den människan som vi har dessa behov utav inte har en aning om det. Reslutatet blir att vi istället blir besvikna på dem, för att de inte lever upp till den förväntan vi har på dem, för de har ingen aning om att vi går omkring och förväntar oss en massa saker av dem inte heller att vi önskar deras bekräftelse på what ever det kan vara. Och reslutatet blir så fel. Frågan jag ställer mig, varför har vi så stora förväntningar på andra människor? Och jag vet faktiskt inte varifrån det kommer. Det finns säkert dem som aldrig haft någon förväntan på en annan människa, jag är inte en av dem. Men jag har börjat fundera på om det verkligen är så bra att gå runt och förvänta sig en massa saker eller om det kanske inte är dax att kunna börja bekräfta sig själv, känns mer ekonomiskt så ;)
Något jag börjat jobba med ofta så fortsättning följer :)

I morgon börjar sommarlägret för Heléne Lindström och Ditte Andersson, känns så skoj. Har en stor förväntan ;)

Allt gott och hoppas solen lyser på dig!

-save the dog-

Positiv förväntan av Embla som jag mötte förra året som läger hos Mona Kjernholm, Embla ägs av  Annetts Bonderup Olsen som bor på Bornholm, Danmark
Positiv förväntan av Embla som jag mötte förra året som läger hos Mona Kjernholm, Embla ägs av Annetts Bonderup Olsen som bor på Bornholm, Danmark
Läs hela inlägget »

From den 25/6-1/7 tar vi lite välförtjänt ledighet!

Läs hela inlägget »

Äntligen är väl denna jobbiga vecka över. Fast den blev inte så jobbig som jag trodde från början. Dock har jag bluvit genom förkyld och är total däckad, usch!
I Fredags åkte jag och en min jobbarkompis, Sofia, till Albano för att gå foderkurs. Själva innehållet hade verkligen känts lockande, näringslära. Tyvärr hölls det utav en av de större foderföretagen som såklart refererade allt till sina egna produkter, såklart kanske. Personligen vill jag lära mig mer om näringslära, inte om ett specifikt foder.. Men man kan inte få allt. Jag träffade några av min gamla jobbarkompisar från Albano, jag jobbade där -06. Det var verkligen jätte kul att se dem, vi hade jätte trevligt tillsammans dessa dagar. Jag och Sofia samåkte och hade nog ganska samma åsikter om sammanfattningen, vi fick dock fina diplom, som kommer att användas i ansökan om legitimationen.

Hundarna var tvungna att följa med hela lördagen, men det funkade bra. Efter kursdagen åkte jag för att hälsa på en av mina bästa vänner, Elisabeth som jobbade på Almåsa, vi satt och surrade ett tag, det var så kul att ses, tyvärr blir det alltför sällan. Efter ett tag var hon tvungen att gå tillbaka till jobbet, jag tog med mig hundarna till en strand och lät dem bada, vilket de njöt av i stora drag. I dag hade jag träning inplanerad med Christel och ärligt så var jag lite tveksam till hur jag skulle orka. Men på fm fick jag ett sms av henne att hon var sjuk.. kanske det bästa. Så det blev soffläge hela dagen, kollandes på lydnads SM, live sändningar via webben, kanon bra, när det fungerade. Nu har jag plockat lite här hemma och pulat ihop en film från igår, tänk att det är så skoj att göra dessa filmer. Nu ska jag snart gå tillbaka till soffan med en förhoppning om att jag mår lite bättre i morgon. Som tur var är det en kort vecka, sen nästa vecka är jag lite ledig. Skulle ljuga om jag sa att jag inte längtar :) Hoppas komma igång med träningen av hundarna, tyvärr har den blivit lidande när jag jobbat så mycket. Siri och jag ska snart gå kurs och jag och Keiko ska tävla, så ojojoj nu måste vi komma igång igen!
Hundarna är sköna tror de har sovit mer än mig i dag :)




Allt gott!




-save the dog-

Läs hela inlägget »

För en herrans massa år sen när jag var barn och var på ridläger träffade jag en tjej som var vegetarian. Hon berättade hemska historier om hur djur behandlades, hennes mamma jobbade dessutom på djurens rätt. Jag for hem och sa till min mamma att jag skulle bli vegetarian, detta utan att ha en aning om vad det innebar. Jag tror denna period varade några dagar, sen föll jag i köttfällan igen. Helt enkelt för att jag saknade mammas tjälknöl.. Så mycket var de värt..
Men så när jag började jobba inom restaurang tyckte jag att jag åt så mycket kött hemma så jag bad att alltid få fisk på jobbet och vips så kallade jag mig vegetarian, fast jag åt leverpastej på frukost mackan. En av kockarna på jobbet påpekade det för mig när jag bad att få vegetarisk mat till lunch.. Sen började jag på Kulturama och hade en klasskompis som var vegetarian, trots att jag hade svårt att sluta äta kyckling bestämde jag mig för att sluta äta kött. Fisk behöll jag dock i kosten. Nu var det över 10 år sen jag åt kött. Men för det har jag inget problem att hantera kött, då tycker jag maskar och larver är äckligare.
Sen många år tillbaka har jag gett färskfoder till hundarna och numera köper jag köttkorvar (Emmzo) och tillsätter vitaminer och mineraler (Standardts). På Facebook är jag med i olika grupper med hundägare som Barfar (Biologiskt anpassad föda) sina hundar. Genom de övriga medlemmar som är med i dessa grupper har jag förstått att City Gross i Kungens Kurva har ett stort utbud av bra hundmat. Så i dag när jag varit på en föreläsning på Södra Djursjukhuset tog jag en sväng förbi City Gross på vägen hem. Hallelulja va grejer de hade! Jag köpte med lammben, kotlettrens, flatbones, biffsenor, köttben och oxhjärta, fyllde en hel papperskasse. Till mig själv köpte jag en glass och våtservetter att ha i bilen :)
Väl hemma blev hundarna glatt överaskade när jag släpade in papperskassen med kött. 

När Siri var mindre åt hon inte alltid upp sin mat. Jag tyckte det var lite jobbigt men tog tag i det en dag så problemet löste sig. Hon har inte heller uppskattat att få ett färskt köttstycke, ursäkta (!!!), i munnen. Keiko har smaskat i sig hennes delar glatt. Har köttet varit kokt däremot har hon gärna tagit det, för att inte nämna grönsaker, alla sorter, har hon glupskt ätit. Hon har nog missat lite att hon är köttätare.. Men nu sen en tid tillbaka, jojo hon är värre än Keiko och han är glupsk. Mat har fått ett större värde. Så nu för en stund sen när stod och paketerade allt kött fick såklart hundarna smakbitar. Jag trodde Keikos ögon, se nedan, skulle ploppa ut ur huvudet. Kan väl sammanfatta att min shoppingtur av kött var lyckad.

Allt gott!

-save the dog-

Läs hela inlägget »
Siri sommaren -10
Siri sommaren -10

I dag for jag och min kompis Gunilla med sin Bris till Rimbo för att träna jakt hos Eva Thoren-Söderström. Detta är första gången vi åker dit som Siri har utvecklats lite, troligen för att vi har tränat mer :)
Siri var ganska lugn, när vi kom dit, för att vara henne. Vi tog med båda hundar upp på kalhygget. Siri och jag jobbade med vårat jaktfot på vägen upp. Hon hade börjat förstå vad som komma skulle.. Resultat blev att hon blev lite uppskruvad. Men vart efter vi jobbade på blev hon lugnare, för hon var tvungad att börja tänka. När vi var på den tänkta platsen började vi jobba med ett mindre närsök med välgömd dummie, Siri jobbade på bra men tanken från Eva var att vi skulle få hundarna att jobba mer med nos och mindre med ögonen. Sedan fick vi backa en bit och Eva droppade en dummie, men plockade upp den, för på samma plats låg det redan en dummie men välgömd, på samma ställe där vi just kört närsöket. Även här jobbade hon lite mer med ögon än nos, men kopplade snabbare över till nosen. Gunilla fick göra samma saker med Bris och Bris som är mer erfaren och mer tränad fick göra det hela lite svårare, hon jobbade kanon fint. När hon vill har hon ett fantastiskt arbete. Sen gick vi vidare och fick skicka hundarna på varsitt linjetag. Ett linjetag, för den icke insatta, är när man lagt ut en dummie, som hunden inte sett att man lagt ut och sen är tanken att man som förare ska peka med handen visa den tänkta linjen hunden ska gå på, med det menas att hunden ska gå rakt ut mot den utlagda dummin, inte ta några omvägar, budskapet är kort och gott, spring rakt ut så kommer du att hitta något häftigt där (dummien). Jaktträning är otroligt självbelönande för våra hundar och det är en fröjd att se dem jobba. Det visade sig att jag tränat lite för snällt/enkelt. Det var nämligen buskig terräng och precis framför oss hade vi en hög med större stenar, Siri valde att börja leta där, hon tog alltså inte den informationen hon fick alldeles gratis av mig.. Eva sa att vi måste jobba i mer kuperad terräng och inte bara på plana fina ängar med tänkta korridorer.. Men efter lite förändringar av position, dvs vi gick förbi stenröset fick vi till ett bra skick. Siris dummie låg dessutom ganska synligt medan Bris dummie var gömd. Men det klarade hon bra även om också hon hade svårigheter att ta sig förbi stenröset. Sen jobbade vi med några markeringar, markeringar innebär att man har en kastare som står på valt avstånd från hunden och föraren och på signal kastar ut en dummie som hunden då ser och ser vart den landar, här visar man inte hunden vilken riktning den ska åt, för det vet den redan :) Evas kommenatar efter Siris markeringar var -Hon är en fantastisk markör- kändes fint i hjärtat. Man kan också kasta ut två markeringar på en gång, men Siri fick gå på en enkel. Vi började också titta på stopp signal. När man tränar retriever använder man en visselpipa och har olika signaler för vad hunden ska göra, de flesta tror jag har ganska lika, två korta visslingar för inkallning, ett längre blås för stop signal och här kommer jag även att använda handtecken, sen har man också ett visselljud som informerar hunden att nu är du nära dummin, fortsätt leta där du är. Vi fick med oss mycket bra träning båda två. Och jag har massor med ideér hur jag ska jobba vidare och utveckla träningen. Precis när vi var klara så drog svarta moln in. Och vi hann precis sätta oss i bilen innan himlen öppnade sig. Tror både jag och Siri hade kunnat stanna kvar och fortsatt, det är så roligt att se dessa hundar göra det dem är födda till att göra. Tanken slår mig ibland, ska jag sluta med lydnaden och bara satsa på jakten.. Men av någon anledningen bestämmer jag mig aldrig för en det ena en det andra så vi fortsätter väl med båda. Nu ska vi snart på sommar läger för Heléne Lindström och Ditte Andersson, detta veckan efter midsommar. I slutet på juli är det Team Top Six träff igen och september går jag en helg kurs för Heléne och Sofia Edlind. Jag har aldrig tränat för Sofia men jag har träffat henne i många hundsammanhang så jag tror det blir kanon. Hon är otroligt go och ödmjuk som person och det ska bli kul att höra vad hon säger om Siri. Vi ska såklart också hinna utveckla jaktträningen också för i slutet på augusti vill vi åka tillbaka till Eva igen. Näe nu ska vi ut på en kvällsprommis sen blir det soffslapp. Framför oss ligger en lång och ganska jobbig vecka som jag önskade den var över redan!
Allt gott!

-save the dog-

Läs hela inlägget »

Förra helgen betades av i ett nafs, lördagen vräkte regnet ner hela dagen, men på em blev det uppehåll och jag tog hundarna och drog i väg till Östnora camping för lite bad och apporteringsträning. Vi hade en jätte mysig men blöt stund. Siri fick gå på några markeringar och några långa linjetag och ett mindre sök. Det hela gick bra men blev lite stökigt då Keiko helt plötsligt bestämde sig att hjälpa Siri och söka.. Farbrorn tröttnade på att ligga och vänta på sin tur. Det är så skönt med honom, hur väl han känner mig när jag menar allvar och när man nog i alla fall kan försöka göra tvärtom, sötnöt. När vi 2 timmar senare skulle åka hem var min bil stendöd. Med hjälp av en man som kampade där försäkte få starta bilen med startkablar men inget hjälpte. Det slutade med att jag gick hem.. Hade en riktigt skön promenad men jag var för arg att njuta av den.
På söndagen hade jag bokat med mamma att hon skulle komma hit, så vår träff gick åt till att bogsera min bil, roligare saker kan man ju göra. Frampå em när bilen var lämnad hos mekken drog vi vidare till Nyköping, mamma bor där, och sedan tog jag hennes bil tillbaka hem. Sån himmla tur att jag fick låna hennes bil då jag haft både dubbelpass samt tidig morgon på jobbet. I går fick jag reda på att bilen är klar och körbar, underbara nyheter! I går hann jag med ett kortare apporteringspass med Siri, det blev kort för det var grymmt varmt. På kvällen åkte jag och Keiko i väg för att börja lära in de nya momenten i fortsättningsklassen i rallylydnad. Alltid lika kul att träffa Marie, kan verkligen rekomendera henne om ni söker någon att träna rally för!
I dag torsdag är vi lediga, skönt såklart. Ska försöka ta det lite lugnt från mitt annars så hektiska liv. I morgon jobb på Bagis och på söndag drar vi till Rimbo för jaktträning hos Eva, längtar dit. Siri har verkligen utvecklats sen sist. Ska bli skoj och höra vad Eva tycker.

Nästa vecka är fullbokad med jobb och kurs både på Södra Djursjukhuset på onsdag och helgkurs på Albano Djursjukhus. Anledningen till att jag går så mycket kurser är för att jag ska ta legitimationen som djursjukskötare och då räknas alla kurser man har gått! Sen är det himla roligt att lära sig och ffa utvecklas!

Allt gott och hade så mysigt i solen!

-save the dog-

Läs hela inlägget »